Vardag

Vi börjar känna oss riktigt hemma här och vardagslivet tar form. Isabelle, Marie och jag håller dock på att smälta intrycken från bröllopet vi var på igår. Under en hel dag tog vi del av firandet och fick en fantastisk inblick i vietnamesisk kultur. Att bli inbjuden att delta och möta gästfriheten gav oss minnen för livet. Jag lovar att visa bilder snart!

Breaking news

Hanna och Jenny, håll i er! Ledtråd:

• 
  - I just have to ask you about the dresscode..? 
  - oh, wear what you think the most beautiful :)) but not more impressive than the bride :))

Blå

Vi såg färgen på himlen igår för första gången! Att vi hittills bara har varit här i tre nätter känns konstigt.

Imorgon flyttar vi ytterligare en gång, nu till ett hotell där planen är att bo ända fram till Tét-ledigheten 7/2. När vi insåg att förutsättningarna till att plugga 19 personer i två rum på ett hostel inte var optimala och att vi inte vill riskera att onda tankar om varandra börjar cirkulera om en vecka, så blir det nu istället dubbelrum (och förhoppningsvis frukostbuffé) på Hong Ngoc Hotel.

Idag har vi också planerat inför vår ledighet. Vi är åtta personer som tänker åka till Ho Chi Minh City för att fira nyår och vara kulturella för att sen åka längs med kusten norrut till Hoi An. Det blir en tiodagars varm backpackingtur innan våra tre veckor i höglandet, en bra uppladdning!

Hanoi University

Igår upplevde vi trafikkaoset på riktigt när vi för första gången åkte till universitetet. Kaos. Det är fullastade mopeder med en-två-tre-fyra passagerare, en halv marknad eller stora växter som samsas med cyklister, bilar och fotgängare i ett gytter. Högertrafik ska existera men här kör man där det finns en lucka, oavsett vilken sida luckan befinner sig på. Det som är fascinerande är att allt verkar flyta på utan större problem ändå. Våra nya vietnamesiska bekantskaper säger att det bara gäller att vara målmedveten och självsäker, oavsett om man ska korsa gatan gående eller en större väg med moped. Vi försöker vänja oss.

De vietnamesiska studenterna hade i alla fall anordnat ett litet välkomnande med lekar, mingel och fika igår. De allra flesta var duktiga på engelska, väldigt välkomnande och trevliga. Vi andades ut och kände att vi skulle kunna ha det bra tillsammans. Det verkar som att vi har förberett oss mer än dem på fältresan till Ha Giang som vi ska göra tillsammans. Ingen av dem som ska med har tidigare varit norrut och vi fick inblick i hur främmande området var även för dem. Det kommer att bli en fullständigt ny upplevelse för oss alla att leva i höglandet. 

Idag hade vi våra två första lektioner på universitet. Den första var en kortare genomgång av Vietnams historia under 1900-talet. Det var intressant att höra deras professor tala om det eftersom vi på så vis fick en första inblick i hur de själva ser på händelserna. Därefter hade vi en professor som var expert på minoritetsbefolkningar. Vi fick bland annat lära oss att 88% av befolkningen är Kinh (Viet) medan de 53 övriga folkgrupperna endast utgör 8 miljoner av den ca 87 miljoner stora befolkningen. Liksom i många andra länder är Vietnams minoritetsbefolkningar ofta diskriminerade och lever under sämre villkor än Kinh. Det är just detta vi ska lära oss mer om, hur dessa människor lever och behandlas samt möjliga förändringar för att skapa en bättre situation. 

Första riktiga dagen i Hanoi

Jag kom att tänka på det här när jag påbörjade mitt första handskrivna dagboksinlägg från Vietnam. Det är några stycken som har sagt att de vill veta vad som händer oss under fältresans gång så jag tänkte att jag kan försöka hålla er uppdaterade på detta viset. Bra idé?

Efter en cirka 27 timmar lång resa från Högsbohöjd via Kastrup och Doha kom vi slutligen till Hanoi. Min egenskap att kunna sova lite var som helst är fördelaktig i resesammanhang så jag var nog bara vaken halva tiden. Allt bagage, fuktig luft och 20 grader mötte oss tio personer. En minibuss tog alla till Lucky 3 Hotel, en resa på en timma som kostade oss 900 000 vietnamesiska dong, ca 280 sek vilket är en 15 minuters resa i Sverige med liten bil för att ge er en hint om prisläget. 

Efter lite vila och fruktinköp gav vi oss, nu 12 personer, iväg för att hitta någonstans att äta. Matstånd finns överallt, högt som lågt, gåendes som ståendes. Väldigt snabbt hamnade vi på ett skönt street food-ställe där vi beställde fried rice with egg/chicken/beef, fried noodles with vegetables, dumplings och det omtalade vietnamesiska ölet. Alla blev mer än nöjda! Att det hela intogs sittandes på miniplastpallar på trottoaren jämte en strid ström av mopeder gjorde det hela till en fin första genuin matupplevelse. Att klockan egentligen bara var tidig kväll för oss gjorde ingenting, runt elva lokal tid somnade vi på stört. 

Hotellet är smalt och högt och sitter tätt ihop med andra byggnader, takvåningen är 9 (18) trappor upp och där intogs dagens frukost. Därefter följde ett möte på vårt rums stora balkong, promenad runt Hoan Kiem Lake och tempelbesök. Vi såg också se de första offentliga badmintonspelarna vilket gjorde mig och flera andra sugna på att köpa rackets så fort som möjligt!

Vid lunch stannade vi vid ett ställe som var fullt av vietnameser som såg ut att njuta av maten. På två röda minuter hann vi bli förda upp för två smala trappor och bli serverade varsin skål ris och mängder av tillbehör. Vi log, skrattade och började smaka och gissa oss till vad det var. No worries, det var gott och alla mår (fortfarande) bra!

Nästa stopp var för kaffe. Jag hade höga förväntningar och de infriades, det gällde dock bara att inte röra om för mycket eftersom vi hade beställt kaffe med mjölk vilket innebar ett lager av kondenserad mjölk i botten av den lilla koppen. 

Innan jag säger hej då kan jag berätta att vi under vår lediga dag även hunnit boka hostel fram till 9/2. Hotellet vi bor på är väldigt fint men att vi alla 19 kan dela på två stora dorms på ett fint hostel med wifi, bra sällskaps- (och förvarings)utrymmen och frukost känns som ett roligare alternativ till halva priset.

Jag hör av mig, men kanske inte lika detaljerat, snart igen!