José González
Min puls är jobbigt hög. Sade hejdå till mamma och pappa innan, de är fina. Pratade med farmor i telefon igår, hon var pigg och önskade mig lycka till. Det gjorde mig varm. Lovade henne att ta hand om mig. Igår behövde jag också säga hejdå till Kasper, först när han gick på bussen insåg jag att vi inte skulle ses på väldigt länge. Tack för att ni vhar förståelse.
Jag har precis ätit frukost med Hanna, Jenny och Sofi. Snart kommer Elin hit. Innan dess ska jag med rädsla i kroppen väga min väska. Nu har jag tårar i ögonen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar