Pagodas

Igår besökte Marie, Isabelle, Anna, Janna och jag Thus hemstad, tre mil utanför Hanoi. Hennes familj bor i ett jättestort hus med fem (sex?) våningar som ser väldigt annorlunda ut i jämförelse med ett europeiskt hem. Deras släkt handlar med trämöbler och huset är inrett med stora, tunga, mörka möbler med dekorationer av pärlemor tillsammans med bambumattor och små färgglada plastpallar att sitta på. Dock är det många stora tomma ytor, till exempel ett stort rum med familjens altare där de tillber och hedrar sina förfäder och ett lika stort rum där de enbart hänger tvätt. Samtidigt samsas två av systrarna i ett rum i storlek med mitt gamla på Romansgatan.

Under uppsikt och ibland små tillsägelser på vietnamesiska av hennes mamma fick vi lära oss att göra vårrullar.  Samtidigt tillagade de massor av andra rätter och allt det här åt vi till lunch. Fyra andra studenter från klassen vi samarbetar med kom och vi alla gav oss iväg på motorcyklar, ja vi svenskar satt givetvis bakom eftersom trafiken är ett organiserat kaos som man som utomstående inte förstår sig på. Genom jordbrukslandskap åkte vi till en pagoda vid en gigantisk staty av Buddha. I pagodan fanns det mängder av utsmyckade statyer, bland annat 18 män som var och en representerade en sinnesstämning. Där lyckades vi också lägligt få höra en flickkör sjunga till folkmusik vilket var jättevackert. 

Därefter åkte vi vidare ut på landsbygden. Vi passerade många fält med bufflar, kor och arbetande människor som främst planterade majs. En liten avfartsväg ledde oss fram till något som går att kalla motorcykelfärja men miniminilastbåt är en bättre beskrivning. Den tog oss över floden så att vi kunde fortsätta vår tur till en andra pagoda. Den var betydligt äldre och där rådde det verkligen en lugn atmosfär. Vi kom precis i anslutning till en bön av en munk och fick veta att för varje slag på dongdongen så fick en människa som blivit straffad i helvetet möjlighet att äta sig mätt. 

På kvällen åt vi middag tillsammans med Thus nygifta syster som är 23 år och hennes man som kommit tillbaka efter sin fem dagar långa bröllopsresa. Det var första gången de spenderade så mycket tid med varandra, tidigare har de bara träffats kortare stunder i sin hemby. Hennes syster anförtrodde oss att hon egentligen inte kände sig redo att gifta sig men att traditionen i deras hemstad pressade dem till att göra det. Giftermålet innebär att hon nu istället tillhör sin makes familj och har flyttat in till dem. De hade på egen hand fått kontakt med varandra och både hade utbildat sig på universitetet vilket inte är givet. De som inte utbildar sig gifter sig oftast ännu tidigare. Att diskutera kultur tillsammans är verkligen intressant och vi är så glada för att vi har fått chansen att komma en vietnamesisk familj så här nära.