Beyonce
Den här låten spelade fyra gånger i morse och jag fick en sådan jobbig längtan efter nervositet och handboll. Hur den kunde bli en av våra pepplåtar kan man ju dock undra.
Hur som helst har vi florerat runt St Pauls idag. Tate modern besöktes och vi blev höga på allt, framförallt i museumshopen. Skulle kunna spendera timmar och veckolöner där. Den ultimata almanackan hittades, jag ser hur den passar perfekt på en framtida köksvägg. Till Tate ska jag i alla fall ta med er som kommer och hälsar på.
När vi kom ut därifrån var det mörkt och man såg St Pauls (som är enorm) på andra sidan vattnet och Tower Bridge åt höger, vackert är rätt beskrivning. London är inte alltid underbart men just då var det så perfekt och man undrade hur man nyss kunde känna sig trött på staden. Man visste att bokcirkelfikan väntade och allt var allmänt härligt, det var bra helt enkelt.
Alex och jag hade hemmakväll i lördags, jag fick ta del av hennes kockkunskaper och hänga i hennes soffa. Mycket bra, mycket bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar